Och så blev det plötsligt högsommar igen, men med den betydande skillnaden att 25 grader i september känns betydligt mycket drägligare än 25 grader i juli. Samtliga krukor i trädgården hann iallafall bli snustorra över dagen, så efter kvällsmaten var det vattningsrunda som gällde. Nu när man inte behöver göra det varje kväll, så är det onekligen extra njutbart.
Sensommarfärgerna i trädgården är verkligen som målade från en helt annan palett. Tonerna är så mycket djupare och mognare, på något sätt. Jag älskar nog hortensian som mest när den börjar gå över i rosa. Hade vi haft en "normal" sommar så hade jag haft fler hortensior i trädgården nu.
Chokladblomman har varit en trogen vän hela sommaren igenom. Tacksammare krukblomma får man nästan leta efter. Det kommer nya knoppar hela tiden!
Syrenerna runt gårdspumpen har hämtat sig fint efter torkan. Att den nyplanterade busken har överlevt trots de tuffa omständigheterna, är nästan ett smärre mirakel. Om ett par år har den säkert växt ikapp sina kompisar och täcker "hålet" ner mot stugan. Ser ni gyllenlacken i terracottakrukan, förresten? Den har blommat i omgångar ända sedan i slutet av april! En lika tacksam krukblomma som chokladblomman.
Törs man hoppas på en sådan här kväll imorgon också? Då kan det nog vara läge att dra ut gräsklipparen igen, för nu växer det så det knakar. Men först är det dags att ta kväller. Inte så dumt, det heller!
