När man vaknar av att elementen knakar av värme, då vet man att det är kallt ute. Termometern stod mycket riktigt på 0 noll grader när vi klev ur sängen vid 6-snåret. Mina tankar gick direkt till daliorna i köksträdgården. Jag tänkte att nu är det kört för dem, men de ser faktiskt ut att ha klarat sig riktigt bra. Kanske gick det aldrig ner under nollan, ändå? Snart är det nog iallafall dags att gräva upp knölarna.
När semestern tog slut hade jag någon slags vision om hur mycket jag skulle hinna greja i trädgården på helgerna under augusti och september. Nya häckar och buskar stod på önskelistan, men det blev inte så mycket av de där planerna.
En förklaring ligger i sommarens torka. På plantskolorna jag har besökt i höst har växterna sett så eländigt tråkiga ut att jag inte har varit sugen på att köpa något. Tanken på att plantera sådant som är visset och risigt har helt enkelt inte varit så lockande. Halva nöjet med nyplantering är ju att det blir fint på en gång, så nu får trädgårdsplanerna ligga på is till våren. Både bildligt och bokstavligt talat...
