Att det är snorkallt ute på glasverandan så här års utesluter ju inte att man kan göra adventsfint där ute ändå. I söndags satte jag upp ljusträdet, som har blivit lite av en tradition, och ovanför ytterdörrarna hängde jag en frostig fuskgirlang. Det är så himla mysigt att stå i hallen och kika ut genom de spröjsade fönstren på dubbeldörrarna. Som ett stort tittskåp, liksom. Imman på rutorna gör sitt till för den vintriga känslan. Om man kisar kan man låtsas att det är rimfrost, hihi!
I fönstret bredvid dörren har jag ställt min samling av loppisfyndade flaskborstgranar. Jag tycker de är så himla härliga och är glad över att jag har lyckats få ihop så många.
Även i år har jag gömt den mindre charmiga foten under ett tjockt lager grön mossa, komplett med barr och småkvistar. Det söta lilla rådjuret har också fått komma fram ur gömmorna på vinden. Jag tror det är en gammal gummileksak från 70-talet; även det ett loppisfynd, så klart.
Och titta, tadaaaa! Mina nutcrackers har redan fått komma fram och står i givakt på fönsterbrädan. De två yttersta har jag fått av svägerskan i USA, och de tre i mitten köpte jag på Tradera tidigare i höst, vilket ni kanske minns om ni har hängt med här på bloggen ett tag.
Fårskinn i fåtöljen och en H&M-kudde, som jag växelvis låtsas har julgransmönster (på vintern) och bladmönster (på sommaren). Inte för att man kan sitta här utan att ha varma kläder på sig från topp till tå, men iallafall.
Det var högra halvan av verandan, det. Jag har piffat till den vänstra sidan också, men det får vi ta en annan dag. Nu ska jag greja med lite annat, så att jag är klar till "Det sitter i väggarna" börjar. Veckans absoluta TV-höjdpunkt, eller vad säger ni?
