Hösten kom som en befrielse, med efterlängtat regn och rejält med syre i luften. Det kändes som att livet plötsligt återvände, både i trädgården och i kropp och knopp.
Fruktträden fullkomligt dignade av frukt. Blir det en sådan reaktion när träden tror att de håller på att dö?
I början av september kom hantverkarna tillbaka och fixade det allra sista inne i stugan. Vi fick tak- och golvlister, och den duktige snickaren snickrade ihop en portabel trappa. Tänk så prydligt det kommer att bli, när vi har fått grus på plats runtomkring!
Fem veckor i rad under hösten kunde jag njuta av min födelsedagspresent, som var en bukettprenumeration på byns finaste lilla blomsteraffär. Han är påhittig, min man! Och så känner han sin fru väldigt bra.
Det har blivit lite av en hösttradition på jobbet att besöka Bokmässan i Göteborg, och det gjorde vi även i år. Mycket jobb har det också blivit för min del. Jag älskar mitt jobb, men känner att jag saknar tiden då jag jobbade 80% och var ledig en dag mitt i veckan. Allting blev liksom mer njutbart då. Det vore onekligen skönt att kunna göra det igen. Kanske under 2019?
En helg var vi lite duktiga här hemma och klippte och röjde i trädgården. Att fylla en hel trädgårdscontainer var inte något större problem, hihi!
Under höstlovet tillbringade vi ett par härliga dagar i Madrid, där vi mest gick runt på olika ställen och åt tapas tillsammans med min kusin, som bor där.
Den nya bastun har varit flitigt använd under hösten. Ibland har vi bastat flera gånger i veckan, men det var ju också det som var meningen med hela byggprojektet.
Annars känns det mest om att hela hösten fullkomligt svischade förbi. Vart tog tiden vägen, egentligen?
Innan man hann blinka var det redan december, och både advent och jul gick lika snabbt.
Nu säger vi snart adjö till 2018 och hälsar ett nytt år välkommen. Undrar just vad det bär med sig? Gott slut så länge, så ses vi igen nästa år!
