Min helgrutin så här i coronatid börjar bli riktigt väletablerad. Efter jobbet på fredagar går jag inom byns finaste lilla blomsteraffär och hämtar upp en i förväg bokad helgbukett. Jag såg på TV att blomsteraffärerna är en av få affärsverksamheter som faktiskt har ökat sin omsättning under våren, eftersom folk unnar sig själva och andra blommor som aldrig förr. Hoppas den trenden gäller även här i "Glesbygd".
Den här veckans bukett går i toner av persikorosa och grönt och består av pioner, rosor, hypericumbär, viburnum, germini, nejlikor och eukalyptus. Som en vas full av den ljuvaste sorbet! Och jag fylls av längtan efter när våra egna snöbollsbuskar (som är en sorts viburnum) blommar här hemma, för då ska jag plocka stora fång att fylla hela huset med.
Helgrutinen fortsätter på lördag morgon, då jag först unnar mig att ligga kvar i sängen en hel timme efter att jag har vaknat. Framåt 10-tiden går vi ner till byns fantastiska surdegsbageri, där vi handlar bröd direkt från ugnen. Det gäller att komma hyfsat tidigt, för helt klart är surdegsbröd också något som folk unnar sig i coronatid.
Idag blev det ett surdegsbröd gjort på emmer, siktat vete och havssalt. Emmer är ett kulturspannmål som också kallas tvåkornsvete. Enligt Wikipedia odlades emmer i Asien redan runt 6000 före vår tideräkning. Man har hittat emmer på stenåldersboplatser i Europa, vilket tyder på att det kom hit mellan 5000 och 4000 före vår tideräkning. Ett riktigt gammalt sädesslag alltså. Anledningen till att det inte används lika mycket idag är att durumvetet kom och tog över.
Vackra blommor och gott bröd. Sämre helgrutiner kan man ju ha. Och så lite trädgårdsarbete på det, så är helgen helt perfekt. Det enda som hade kunnat gjort den ännu bättre hade varit en rejäl loppisrunda, men det får vänta till livet blir som vanligt igen.
