Avställningsyta

Jag är ju något av en världsmästare på att ställa ut en massa småbord med stilleben på överallt i trädgården. Mest för att jag tycker det är så himla kul att göra små arrangemang med alla mina loppispryttlar. Men varje gång jag har behövt en avställningsyta för t.ex. omplantering, så har jag ändå aldrig haft någon. Det är ju fullt överallt, hehe! Men så kom jag på att jag kunde ställa ett litet bord precis utanför växthuset, där det ju numera finns ett litet "plank". 


Jag behövde dessutom något som var riktigt tungt och kunde stadga upp det lilla "planket" lite grann, så jag valde att flytta hit det supertunga gamla järnunderredet som jag hittade på skroten för ett par år sedan. Det fiffiga med det är också att det har en löstagbar zinkho, som sitter i en likaledes löstagbar träinsats. Himla smart när man vill diska ur krukor!


Just de delarna har jag dock slängt in i ladan tills vidare. Istället sågade jag till ett par gamla brädstumpar, som nu får vila på metallsargen och tjänstgöra som bordsskiva. Som ni ser på den första bilden har jag ställt en metallbricka med en trälåda på den undre "ramen". Ingen superstor arbetsyta, men tillräckligt stor för att kunna stå och plantera vid. 


Det är verkligen ett skruttigt och rostigt underrede, men just det där när jag ju en viss faiblesse för. Och så är det är ju faktiskt GRÖNT! 


På det här lilla bordet ska det vara helt tomt mellan projekten, har jag tänkt. Inga krukor och inga små stilleben. Vi får väl se hur det går med den saken...

Subscribe to receive free email updates:

Related Posts :

  • Höst och några trädgårdsfunderingar Jamen då var vi inne i oktober då. September bara rusade förbi på något sätt, och ändå innehöll den ganska mycket, eller extra allt kanske,… Read More...
  • Rosa oktoberFör mig är det en tradition att köpa Rosa Bandet, när det kommer ut i oktober varje år. För en nätt summa om 50 kronor är man med och stötta… Read More...
  • Frågar åt en vänHur många små sminkväskor i tyg kan en kvinna ha? Jag frågar åt en vän... Skämt å sido, jag inser att jag nog lider av någon form av samlarm… Read More...
  • Det vankas stormDet vankas storm om ett par dagar, och jag inser att det nog är läge att börja plocka in parasollet. Det är förvisso inte uppfällt och står … Read More...
  • Skummad mjölkHur det går med min mjölkskummare? Jo tack, alldeles utmärkt. Jag är fortfarande den första att tillstå att det är kökets utan konkurrens me… Read More...