När julgranen försvann blev det så tomt i röda rummet, som är vårt vardagsrum slash TV-rum. Tidigare hade vi en piedestal med en stor krukväxt i det här hörnet, men den gör sig faktiskt riktigt fint ute i hallen, så den får vara kvar där. Istället flyttade vi över läslampan från den andra sidan soffan och ställde den på "min" sida istället. (Vi har nämligen fasta platser i soffan. Fast har inte alla det?) Det blev en jättebra läshörna för mig, som försöker upprätthålla mitt läs-flow om kvällarna. Nu kan jag sitta i soffan och jobba på mitt intellekt, istället för att scrolla som en hjärndöd zombie på mobiltelefonen. Bra, va?
Som bok nummer tre har jag gett mig på en riktigt tegelsten på 700 sidor: "Samlade verk" av Lydia Sandgren, som vann Augustpriset för årets skönlitterära bok 2020. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad den handlar om egentligen, men jag tycker om den. Jag har läst lite drygt 200 sidor och vill verkligen läsa vidare för att få veta hur det ska gå för personerna i berättelsen. Med lite finchoklad från pappa blir läsningen extra njutbar, och att bokomslaget är härligt solgult gör ju också sitt för helhetsupplevelsen.
Vad kan vara mer passande än att ge litteraturen en framträdande plats i röda rummet? Strindberg hade alldeles säkert gett oss tummen upp, fast hans böcker läser jag faktiskt inte så gärna. Men det får man kanske inte säga högt...
