Nere i bastustugan lyser adventsstjärnan dygnet runt. Planen var egentligen att jag skulle sätta en tajmer på den, men nu när jag jobbar hemifrån hela dagarna tycker jag att det är så himla mysigt att stå i köksfönstret och se hur det lyser där nere. Vi har dessutom haft riktigt gråmulna dagar, så det kan gott lysa lite. Ljusslingan runt rosportalen bidrar också till adventsstämningen.
Stjärnan är en sådan där på lampfot, vilket jag tycker är himla smidigt. Det är skönt att slippa "klydda" med krokupphängning och sladdar som inte vill hänga rakt. Fast jag har sett att det finns en liten mojäng som man kan trä på sladden, som håller hängande stjärnor på plats också. Lika smart uppfinning som gemet ju.
I övrigt är det inte något extra julpynt inne i stugan. Storken står kvar på sin plats i fönstret och värmeljusen ligger som vanligt redo i det gamla trätråget. Den skruvade pinnen i hörnet har maken fått ärva av sin farfar, som var skogvaktare åt en av systrarna Stevens i Småland. Den har hängt med länge. När vi bodde i lägenhet i "Storstad" stod den i vårt bibliotek.
När vi bastar tänder vi ljusstavarna utanför, och ibland går jag ner och tänder jag dem om kvällarna även när vi inte bastar. Bättre adventsstämning än så blir det ju nästan inte.
Höjden av lycka idag har annars varit första "luckan" i min fina paketkalender, som innehöll en påse Ahlgrens bilar, fast i form av julgranar. Så himla goda att mumsa på mellan Teams-mötena. Tack för det, tomten!
