Uschiamej, så trist det kan vara med måndagar. Inte för att det har hänt något speciellt idag, men för att vädret är mörkt och grått, och för att man är trögstartad efter helgen. Jag måste alldeles bestämt pigga upp mig, och det ska jag snart göra med lite körsång. Jag värmer upp med något annat uppiggande så länge, nämligen före- och efterbilder på årets stora renoveringsprojekt: Glasverandan.
Jag älskade den även tidigare, men det var onekligen en solblekt och bedagad uppenbarelse som mötte en varje gång man svängde in på uppfarten. Det tog sina modiga veckor med plywood för dörrar och fönster, men ända sedan allt blev klart har jag gjort vågen av lycka mest varje dag. Det blev ett lyft för hela huset, och jag är så himla glad att det äntligen är gjort. Att nästan hela semestern gick åt till att måla om insidan känns också otroligt skönt nu så här efteråt.
Det enda problemet med renovering är att man vill renovera ännu mer, för det blir liksom lättare att se skavankerna som är kvar. Vi får väl se vad nästa stora projekt blir, men listan är lång, så det ska nog inte bli något problem att komma på något.
