"Det är ju samma kök!"

Vi älskade vårt charmiga gamla kök och väntade verkligen in i det längsta (13 år) med att fatta beslutet om renovering. Med tiden insåg vi dock att det fanns ganska mycket som vi inte var lika förälskade i, som till exempel bristen på arbetsyta, den vansinnigt låga diskbänken, de opraktiskt djupa underskåpen, den ständigt flagnande färgen på luckorna, det solkiga ytskiktet på väggarna, den glipande plastmattan på golvet, kaklet som var sprucket och fult och hade börjat trilla ner, revan i det pappspända taket och skjutdörrarna på snedskåpet som jammade fast i spåren i tid och otid. Och då har jag inte ens hunnit nämna matoset som satte igång brandlarmet varje gång vi stekte bacon och den odiskade disken som tenderade att stå kvar på diskbänken i flera dagar. (Det där sistnämnda var ju i och för sig inte kökets fel...) Köket var helt enkelt varken funktionellt eller fräscht, och därmed började det också tappa sin charm.


Poängen med att renovera ett kök brukar ju vara att man är sugen på att skapa något helt nytt, men vi tänkte precis tvärtom och utgick från det vi faktiskt ville behålla. Snedskåpet stod överst på den listan, och det var också en av anledningarna till att vi valde att anlita ett riktigt snickeri. När jag fotograferar samma vinkel idag är skillnaden faktiskt inte så stor. "Det är ju samma kök!" sa en av våra hantverkarpågar lite konfunderat, när han kom tillbaka för att sätta kaklet. Och tänk, det är ju precis den känslan vi vill ha. Samma charm, men med den stora skillnaden att allt numera är funktionellt och fräscht. 


Att man river ett rejält stort skafferi med kallventil kanske många också häpnar över, men det var precis vad vi behövde göra för att få till det där med funktionalitet och bättre arbetsytor. Det gamla skafferiet slukade verkligen hur mycket som helst, men det var också nackdelen, för mycket av det vi stoppade in där hittade aldrig ut igen. På bilden här nedanför ser ni den tjusiga revan i taket och spåren på väggen efter tidigare omdragning av el. Charmigt? Nä... Men det tog ändå 13 år att åtgärda det. Här har jag iallafall provmålat en av luckorna med ny grön färg. 


För att vi skulle kunna utnyttja väggen på kortsidan också, fick det bli underskåp och arbetsbänk i vinkel med ett mindre hörnskafferi upptill. Vi passade också på att sätta in en takfläkt och en normalstor spis med fyra plattor (mot tidigare tre), och djupa lådor istället för underskåp för att skapa mer praktisk förvaring för både porslin och kastruller. En av lådorna närmast spisen agerar dessutom extraskafferi för saker man behöver när man lagar mat, som till exempel soja, fonder, honung, större kryddburkar och flaskor med olja och vinäger. 


På grund av dörren till det gamla skafferiet gick det aldrig att ställa något vettigt på väggen på kortsidan. Vi försökte ändå skapa lite arbetsyta här genom att sätta ett bakbord på ett litet sidobord, men i praktiken samlade vi mest saker-som-egentligen-ska-vara-någon-annanstans där. Den lilla gröna hyllan (som vi hittade ute i ladan när vi köpte Solhäll) var förvisso himla charmig, men inte speciellt praktisk. Här samlades mest roliga loppispryttlar.


Den nya bänken i vinkel är betydlig mer funktionell som arbetsyta, och "köpmandisken" med 6 lådor undertill slukar mängder av porslin och köksredskap. Ett tag funderade vi på att sätta upp den gröna hyllan här igen, men den såg mest klumpig ut. Istället satte vi upp konsoler med ett grundare öppet hyllplan, där vi förvarar småskålar, kannor och kaffeburk. 


Så här blev det alltså, när vi äntligen renoverade vårt kök. Och vi är så nöjda med resultatet. Fortfarande lite spartanskt inrett, men charmigt, funktionellt och fräscht. Och med DISKMASKIN! Och om någon kliver över tröskeln här och tror att det är ett gammalt kök som vi har bevarat, så är ingen nöjdare än vi. Samma kök, men ändå inte. 

Subscribe to receive free email updates: