Idag hämtade jag ut livets skönaste höst- och vinterkängor på posten. De kommer från Gudrun Sjödén, är gjorda i svart nappa och har liksom inbyggda luftkuddar i hålfoten och hälen. Jag älskar kontrasten mellan den grova gammaldags "pjäxlooken" och den nätta känslan när man har dem på sig. De är som gjorda för mina trötta fötter, helt enkelt. Något foto med dem på har jag inte orkat få till ikväll, så jag fuskar och kör en skärmdump med mobilen från Gudrun Sjödéns hemsida. Så här med kjol och grova strumpbyxor tänker jag mig också att jag ska ha dem.
Maken och jag festade till det lite extra så här på torsdagkvällen, med kinabuffé på coronavänlig restaurang inne i stan. Som grädde på moset klämde jag i mig både en friterad ananas, en friterad banan OCH en stor balja mjukglass. Behöver jag tillägga att jag har paltkoma nu? Tur att jag bara provade kängorna innan vi åkte, för jag hade inte kunnat böja mig fram och knyta upp skosnörena nu...
