När jag ändå var i gång och "kladdade" med jordpåsar häromveckan, passade jag på att plantera om vissa krukväxter också. Eller föryngra dem kanske är rättare sagt. Den här Vaxrankan har jag haft nu i 4 år, har skrivit om den förut, i det här inlägget. Men den måste föryngras ungefär vartannat år, när den börjar se trött ut, rötterna fyller ju krukan till slut så det inte blir någon jord kvar. Men eftersom den är svår att plantera om som den är, pga bågen, så tar jag alltid nya skott, som när de fått rötter planteras i den här krukan igen, och så slänger jag den gamla.
Detsamma gäller den här Karlbergaren, som varit mammas. Den blir också trött och utarmad efter ett tag, men är så lätt att ta skott av och börja om på ny kula.
Sen har jag flera andra små skott på gång, bland annat Palettblad, som verkar ha blivit "inne".
Här en orkidé som blommat om, det är alltid kul!
Det blev lite glest här när Vaxrankan blev så tunn.. Den fyller ut så bra annars, och är som ett insynsskydd! Men den är snart stor igen! Undrar vad det är som hänt, jag som inte gillat att hålla på med skott och krukväxter.... kan det vara en åldersfråga månntro? 😉
