Jag känner hur mitt trädgårdsengagemang börjar dala, men så är det ju alltid för mig så här års. Det är som att gå från ett Formel 1-race (på tal om mitt senaste TV-intresse, hehe!) till en sakta promenad i parken, och det sker mer eller mindre över en natt. Det är ganska skönt faktiskt. När jag är som mest uppe i trädgårdssäsongen får jag nästan lite tunnelseende ibland, men i promenadtempo har man ju faktiskt tid att se sig omkring och bara njuta av det man ser.
Ett trädgårdsprojekt har jag iallafall kvar. Jag behöver nämligen rensa ut i ladan, innan jag kan flytta in allt som ska in där på höstförvaring. Det råder mer eller mindre kaos där inne, och det är ju också lite av en tradition så här års. Skillnaden i år är att vi faktiskt har en skåpbil, som vi kan fylla med skräp och köra till tippen när som helst. Men det ska göras också... Nästa helg, kanske.
Maken hade hoppats ha tid och energi över att bygga en extra liten redskapsbod bakom planket, men efter sommarens grävning och grusläggning kändes det som om semesterprojektkvoten var mer än fylld. Nu har vi kommit fram till att vi kanske kan spana om det finns någon färdig byggmodul på höstrea istället. Och blir det inte av, så är det inte hela världen heller. Det kommer ju en semester nästa år också.
