På min födelsedag fick jag en peng av mina föräldrar att köpa något fint för. Den låg verkligen inte och brände hål i plånboken för länge, för när jag hämtade min bukettpresent på byns finaste lilla blomsteraffär i måndags hittade jag ett stort metallfat som var så himla vackert. Jag tänkte att det skulle passa fint att ställa ovanpå ett gammalt underrede till ett tvättställ, och det gjorde det.
Underredet är verkligen allt annat än rakt, men vackert ändå i all sin rostiga förgänglighet. På den lilla "hyllan" längst ner ställde jag en kruka med murgröna, och ringen i mitten blev en finfin hållare för en glaskula.
För att jämna ut slutsumman på affären (jag skyller iallafall på det) plockade jag med mig ett plastfat, som går i samma vackra färgskala (metall-grön-turkos) som metallfatet. Under gårdagens regn förvandlades det mindre fatet till ett litet vattenbad, vilket var riktigt trevligt. Jag skakade fram ytterligare några glaskulor som får ligga och guppa där.
Det är riktigt vackert med fallfrukt i fatet. Och här är bildbeviset på att bloggerskan hade strumpor och riktiga skor på sig häromdagen, för första gången på en sisådär tre månader, hihi! (Fast redan idag var sandalerna på igen.)
Imorgon ska jag på brandutbildning med mina kollegor. Sist jag var där var brandchefen lite mästrande och sa att vita brandsläckare i hemmen verkligen inte var att rekommendera, eftersom de inte är lika synliga som de röda. Jag poängterade för honom att vi som äger vita brandvarnare nog är de enda hemägarna i hela landet som faktiskt har våra brandsläckare framme och inte undangömda i garderoben. Efteråt mailade jag honom en bild från gröna rummet här hemma, där släckaren verkligen står på första parkett. Det ska bli kul att se om han har lagt till bilden i sin PowerPoint-presentation som ett föredömligt exempel, haha!
