Jag har fått pippi på picklad rödlök. Det är gott på ALLT! Ja, kanske inte på frukostfilen, men på det mesta i matväg. Och det är ju så himla lätt att göra. Bara fram med mandolinen, göra en 1-2-3-lag på ättika, socker och vatten och låta allt stå i en glasburk i kylen och dra ett dygn. Sen kan man äta ur den där burken hela veckan, och blir det över kan man låta den stå längre än så. Vansinnigt vacker att titta på är den också. Helt klart en bonus. I kommentarsfältet fick jag tips om att det blir ännu godare om man saltar lite i lagen, så det ska jag nog prova nästa gång.
Rödlök är inte bara gott, det är faktiskt bra för hälsan också. Det innehåller nämligen mängder av nyttiga vitaminer, folsyra, fibrer och mineraler. Lök gör gott för tarmfloran, och jag har läst att det till och med kanske kan motverka influensa. Risken för att man ska drabbas av blodpropp och stroke minskar visst också, på grund av att löken har blodförtunnande och antioxiderande egenskaper. Minsann. Rena rama hälsokosten ju.
Det mindre angenäma är att löksmaken tenderar att borra sig fast i halsmandlar och svalg, och sen ligger man där och pustar lök hela natten. Fast det kan det ju nästan vara värt.
