Men hörrni, nog är dagarna ljusare nu. Man behöver inte ha utebelysningen tänd om morgnarna längre, och det är fortfarande dagsljus en stund efter att man kommer hem på eftermiddagarna. Det där är lika befriande att konstatera varje år i februari. Man liksom känner hur hoppet återvänder. Det är ändå fint, på något sätt.
Med ljuset kommer lusten att sätta igång med saker. Jag har så många projekt jag skulle vilja ta tag i här hemma. Alla är inte lika roliga, men nödvändiga, så vi får nog göra någon slags prioriteringsordning. Men mellan tråkiga projekt måste man sticka in något roligt också, både som morot och som belöning. För mig kan små projekt vara ytterst tillfredsställande. Som att måla om en stol eller att ordna ett extra hyllplan i ett skåp. Det där sistnämnda blev ju gjort för ett par veckor sedan, då jag organiserade om i det gråa skåpet. Jag är fortfarande lycklig över att det äntligen blev av.
Det känns redan som om veckan går mot sitt slut, och på ett sätt kan man ju säga att den gör det, för jag har tagit semester på fredag. Veckans sista arbetsdag är alltså redan imorgon. Det känns lite lyxigt, faktiskt. Har jag flyt kanske jag till och med kan stämpla ut lite tidigare.
