Gult är kult

Jag har invigt min loppisfyndade vas från Älmhult med en knippe spretiga höstastrar från trädgården. Just den där dämpade gula färgen som glasyren på vasen har tilltalar mig. Vad kallar man den? Vetegul? Senapsgul? Smutsgul? Kärt barn har många namn. Vasen passar hur som helst fint ihop med ljuset som redan stod på bordet och den gulrutiga kudden i kökssoffan.  


Gult är en härlig höstfärg, helt enkelt. Fast i vårt kök återkommer den faktiskt stora delar av året. Det är en sådan fin komplementfärg till den varmgröna färgen på skåpsluckorna. 


Jag har fortfarande ett oanvänt loppistyg, som jag fortfarande inte har gett upp tanken på att ha i köket. Även här finns både det gula och det gröna med. Kanske blir det gardinkappor, ändå. Eller överdrag till sittdynan som ligger på kökssoffan. Eller soffkuddar. Hade det varit tillräckligt mycket, hade jag kunnat ha det som draperi i hallen, men det räcker det inte till. Jag kanske ändå ska baxa fram symaskinen och tota ihop något i helgen. Fast det kommer säkert att ta mig halva dagen bara att trä tråden på rätt sätt...


Imorgon kör jag hemmakontor fram tills jag har betat av veckans sista arbetsskörd. Det kan nog ta sin lilla tid, men jag unnar mig alltid att stämpla ut när allt på att-göra-listan är avbockat på fredagar. Det känns himla lyxigt att jag är hemma i samma sekund som jag stämplar ut. Det är som att bli teleporterad från jobbet till hemmet på rekordfart. Eller lite som "Beam me up, Scotty", om ni vet vad jag menar. Jag är visst miljöskadad av för mycket passivt Star Trekk-tittande..

Subscribe to receive free email updates: