Tja, vad kan man säga om den här dagen? Den har varit 10/10 helt enkelt, hihi! Ja, inte betygsmässigt kanske, utan mer bokstavligt talat. Och i brist på vettigare innehåll bjuder jag på 10 x 10/10. Tio gånger tionde oktober, alltså. Here we go.
2022 gladdes jag åt mina remonterande rosor och försökte reda ut vilket den bästa svenska översättningen egentligen var för begreppet to deadhead. En av de vackra 'Chippendale'-rosorna fick agera poster girl för den dagens inlägg.
2021 grävde jag upp alla dahlior, eftersom det hade varit morgonfrost. Jag var duktig och sorterade upp dem i märkta papperspåsar, och vis av erfarenhet från förra året hade jag insett att det inte gick att vinterförvara dem ute i ladan. De fick bo i pumprummet i källaren istället.
2020 kom jag visst hem med två kopparbunkar och två glasburkar med lock från loppisaffären nere på byn. Det var lördag och vi köpte surdegsbröd från bageriet i samma hus, vilket vi alltid gjorde på lördagarna på den tiden. Nu finns bageriet inte kvar i samma regi, för ägarna flyttade till Göteborg och startade den på Instagram så populära kaffebaren Waernet. Grattis Göteborg, säger jag.
2019 levererades vår kallbadtunna, och maken som var hemma och var ledig den dagen baxade ner den till bastustugan på egen hand. Något premiärbad blev det inte den dagen, för den var tvungen att stå och täta till sig ett par dagar innan den höll vattnet ordentligt. Vi har använt den desto mer sen. En av våra bättre investeringar, faktiskt.
2018 visade naturen att det var höst, men i luften var det ljummen försommar. Vi började visst ändå så smått hämta oss efter sommarens olidligt långa torka. Tack gode gud att förståsigpåarna hade fel i våras, och att 2023 inte blev en upprepning av 2018.
2017 hade jag fixat till lite grann på trappen på baksidan. Som vanligt började jag i helt fel ordning och pyntade INNAN vi hade högtryckstvättat betongen...
2016 skröt jag över min brudorkidé, som hade blommat oavbrutet sedan nyårsafton året innan. Så lyckosam i mitt orkidéodlande hade jag inte varit tidigare, och med facit i hand kan jag säga att jag inte har varit det senare heller.
2015 ägnade vi oss åt storstädning efter konstens alla regler på Solhäll. Det tog visst mer eller mindre hela dagen, så där som det kan göra när det mesta känns ingrott och är i skriande behov av rengöring. På den tiden hade jag inte gruslagt halvrundeln på baksidan av smatten än.
2014 var jag för snål för att köpa alliumlökarna jag egentligen ville ha och köpte kirgislökar istället. Det var nog ingen vidare smart budgetlösning, för jag kan inte ens minnas var jag satte dem eller hur de såg ut när de väl kom upp våren efter. Om de kom upp överhuvudtaget...
2013 blommade fortfarande ölandstoken, som jag hade planterat samma sommar. Redan då konstaterade jag att det här verkligen är en buske som är värd att höja till skyarna.
Ja, det var 10 x 10/10, bokstavligt talat.