Jag hedrar mitt löfte under torkan och gnäller inte det minsta över att det numera tycks regna varenda dag på semestern. Man får anpassa sina aktiviteter, helt enkelt. Idag har jag målat ute på glasverandan mer eller mindre hela dagen, och det är ju faktiskt njutbart på sitt sätt. Trädgården har fått leva sitt eget liv under den senaste veckan, men jag gläds verkligen åt hur frodig och grön den är. Skönt att den verkar ha hämtat sig efter torkan.
De marktäckande rosorna som heter 'Easy Cover' (så trist namn på så fin ros) har tagit sig fint i år, både på bredden och när det gäller blomningen. Den är lägre och tätare än 'The Fairy' och är mer samarbetsvillig när det gäller att täcka trista jordytor. Fast i bakgrunden har jag 'The Fairy' också. Den ena behöver ju inte utesluta den andra.
Den uppstammade perukbusken väller också ut på bredden. Färgen på bladen är verkligen ljuvlig. De är lite som en sådan där mood ring som man hade på 90-talet och ändrar färg efter humör (= väder).
Några större trädgårdsprojekt har jag inte tagit mig an än i sommar, men jag tänker att det finns många dagar kvar av säsongen. Och det som inte blir gjort i år kan man ju alltid göra nästa år. För så är det ju med trädgård: It's a never endig story.
