I år fyller Pippi Långstrump 75 år. Astrid Lindgren fantiserade ihop historien om världens starkaste lilla flicka redan 1941, då hennes dotter Karin låg hemma och var sjuk och hittade på namnet, men den första boken kom ut först tre år senare. Jag kan inte erinra mig om att någon annan litterär karaktär har gjort så stort intryck på mig. Jag älskar Pippi!
När jag var i förskoleåldern levde jag mitt liv som Pippi, med håret i flätor och olika strumpor på fötterna. När telefonen ringde svarade jag med "Pippi Skoglund", och dagligen tvingade jag min mammas två dagbarn att vara Tommy och Annika. 1985 skrev jag ett brev till Astrid och berättade om hur viktig Pippi hade varit i mitt liv, och hur mycket jag älskade hennes böcker. Och vet ni, hon svarade!
När jag fyllde 40 fick jag Lisa Larsons klassiska Pippi-figur i present. Så fin! Nu står hon på säker plats bakom en skyddande glasruta i vårt lilla väggvitrinskåp i gröna rummet, och jag kastar en slängkyss till henne varje gång jag går förbi.
Så hipp hipp hurra för Pippilotta Viktualia Rullgardina Krysmynta Efraimsdotter på 75-årsdagen! Jag firar med att sätta in en slant till kampanjen Pippi of Today, ett initiativ för flickor på flykt av Astrid Lindgren AB i samarbete med Rädda Barnen. Det tycker jag ni ska göra också, om ni har möjlighet.
