Årets Fars dag blev inte riktigt sig likt föregående år, eftersom min lilla pappa bor på demensboende sedan några månader tillbaka. Min pappa har alltid varit svag för sötsaker (undrar om jag kanske har ärvt det av honom...) så för att reta upp smaklökarna - och minnet - lite, bakade jag en tårta som han har bakat så många gånger och bjudit oss på. Ja, min pappa har väl inte varit känd för att stå i köket, men några saker har han haft på sin repertoar. Grilla har han varit en fena på, samt två bakverk, nämligen Petit choux och Märtatårta. En sån där marängtårta som egentligen har många namn, Pinocciotårta, Brittatårta etc. Men när han bakade den var det rivna äpplen i grädden, och så hette den just Märtatårta, fråga mig inte varför.
Så precis en sån gjorde jag, och jag tror faktiskt att han kände igen smaken. Jag vill i alla fall tro det...♥
