Ett litet bord

I höstas köpte jag en kopparbalja med tillhörande stativ på loppis, och över vintern blev grejerna stående utomhus nere vid komposten. Teorin om att alla loppisgrejer hittar sin plats förr eller senare besannades ytterligare idag, när jag kom på en fiffig grej att göra med det där underredet.


Jag kom nämligen på att jag skulle göra ett litet bord av det. Stativet bildar liksom en liten "hylla"  på insidan upptill, så det var superenkelt att bara såga till brädor och lägga ner dem på den där kanten. 


Fröken Grön tager som bekant vad hon haver, och i ladan har vi samlat både nya och gamla brädor. Eftersom jag sågade med fogsvans kändes det skönt att slippa såga av brädorna på längden, men de stumpar jag hittade räckte dessvärre bara till fyra längder. Jag var till och med över hos grannarna och snokade i deras uthus, men till slut hittade jag en grövre bräda i vår egen lada, som passade perfekt. 


Flera somrar i rad har jag tänkt att jag borde ha ett litet bord vid min däckstol, så att jag har någonstans att ställa ifrån mig kaffekoppen när jag sitter och läser. Nu har jag det!


Ett tag tänkte jag betsa träet lite grann, men sen struntade jag i det. Det blir säkert fint ändå bara väder och vind får göra sitt, och ruttnar det så gör det inte så himla mycket, för det finns fler brädor i ladan. Underredet är ju redan rostigt så det förslår, så det behöver jag verkligen inte vara rädd om heller. 


Sen ville jag naturligtvis piffa till runtomkring också. Jag flyttade över ett litet videträd från en terracottakruka till zinktunnan med öron, som jag köpte för 20 kronor i påskhelgen. I en mindre zinkkruka (även den loppisfyndad så klart) planterade jag några murgrönor från mataffären. Som av en händelse råkade det vara loppis i huset mittemot mataffären, och där hittade jag en senapskula modell större. Jag älskar klot!


På ett ställe där grävmaskinen har kört sönder gräsmattan stack det upp en stor stenbumling, som jag grävde upp och rullade hit. Jag älskar stenbumlingar också! Krukan med lila gyllenlack får också vara med.


Däckstolen behöver jag dra åt skruvarna på, för den är lite vinglig efter vinterförvaringen i ladan. Kanske ska jag dra på lite ny färg också, för den börjar flagna lite grann. Men det får bli en annan dag.


Nu återstår som vanligt bara att se hur mycket tid jag kommer att tillbringa här, sittandes på min rumpa. Jag brukar inte vara så bra på det, men det kanske får bli mitt "nyårslöfte" när det gäller trädgårdssäsongen 2018, hihi!

Subscribe to receive free email updates: