Känslan när man inser att det finns en trädgård där ute, som har stått och väntat på en, en låång tid... Hade nästan glömt att jag har en trädgård, och att jag är trädgårdsintresserad...😏 Det känns som att jag grottade in mig redan i början av hösten, som var så regnig och mörk. Sen kom vintern som var både kall och lång, och dessutom med en massa snö, som vi inte är vana vid här på Gotland.
Så händer något, värmen kommer tillbaka och snön försvinner, då träder den fram igen, trädgården, och plötsligt inser jag att det är ju här jag skall vara, ute på knä i rabatterna, grävandes i jorden, funderandes på hur rabatterna kommer att se ut och vad som är på väg upp... Jag ser i mitt inre hur det kommer se ut längre fram, grönt och frodigt. Än är det i och för sig mest brunt, och en hel del jobb att ta tag i för att få ordning efter vintern.
Men krokusen har kommit upp, det hade jag nästan inte märkt, när jag befann mig i mitt "ide"... Men nu så, det är på gång! Och vet ni, i går såg jag den första citronfjärilen, och den första humlan... Är det inte härligt så säg!
