Sedan en vecka tillbaka blommar trädgårdsdrottningarnas drottning: Moderna engelska buskrosen Constance Spry. Fast hos växer den som klätterros, uppför rosportalen som leder ner i moraset nere vid köksträdgården. Jag har sagt det i så många inlägg förr (minst SJU, för den är planterad 2013) och jag säger det igen: Det här är utan tvekan rosornas ros!
Constance Spry är engelska ros-gurun David Austens första ros och togs fram av honom redan 1961. I England kallas den "The Original English Rose". Vem verklighetens Constance Spry var skrev jag om i DET HÄR inlägget.
Det här är verkligen en extremt snäll ros, som i princip inte behöver daltas med alls. Den växer bra även på magra jordar, och det bästa av allt är att den är skuggtålig. Och så luktar den gott!
Min ros är inte så tät i år som den brukar vara, eftersom den var i behov av rejäl gallring i våras. Tillväxten är det dock inget fel på, så den är nog snart tät och fin igen.
Nere i moraset är det åter uppväxt och grönt. Planen för säsongen är att snygga till slänten till höger utanför bild med buskar och träd, men det grönskande partiet som skymtar längst bak i mitten på bilden får nog förbli ängsmark även den här sommaren. Det finns ju alltid en gräns för hur mycket man orkar och hinner göra, och hos oss får trädgården växa fram lite i taget. Men på något sätt är det ju fint med vildmark också. Eller "moras", som vi kallar det.
