Jodå, nog var det en vit värld vi vaknade till imorse. Suck... Jag drog täcket över huvudet och låg demonstrativt kvar i sängen, tills solen kom fram och smälte bort eländet. Det gick faktiskt riktigt fort, och glad är jag för det. Fast eftersom jag kom sist ur sängen fick jag heta Skärkusen resten av dagen. (Känner ni igen påsktraditionen med öknamn för familjens sjusovare?) Efter storhandling i Hässleholm kånkade jag ner påskpyntlådan från vinden och småpysslade i huset hela eftermiddagen. Jag körde en favorit i repris från förra året och förvandlade min ormhasselgren till ett blommande påskmagnolia.
Jag tittade in på byns finaste lilla blomsteraffär och pekade ut godsaker ur kyldisken, som floristfröken F band ihop till en riktigt maffig brakbukett. Bland puffiga viburnumbollar och spretiga spireakvistar gömmer sig både gulgröna tulpaner och cremefärgade narcisser, som kommer att slå ut framöver. Jag får alldeles säkert anledning att återkomma med fler bilder då.
Min barndoms kitschiga nickedocka från Heico är ett kärt återseende varje påsk. Här snackar vi påskkärring. Bloggerskan ligger i lä, hihi!
Imorgon efter frukost drar vi iväg en sväng på årlig antikmarknad i Glimåkra. En alldeles lagom lång utflykt på 7 kilometer dit och 7 kilometer hem. Resten av långfredagen är helt oplanerad, men jag tänker nog mest ligga i soffan och moffa godis. Jag kommer nämligen med största sannolikhet bli Långlaten här hemma, och då kan man ju lika gärna göra vad man kan för att leva upp till sitt namn. Inte så dumt ändå, hihi!
