A storm called Otto

Jodå tack, det har stormat riktigt rejält det senaste halvdygnet. Redan igår kväll blinkade det rejält i taklamporna, och pannan nere i källaren har larmat tre gånger, eftersom den har trott att det var strömavbrott. Jag har alltid lite svårt att somna när det stormar ute. Man ligger liksom bara och väntar på att det ska braka till någonstans utanför. Nu blev det tack och lov inte så. Bara lite lösa grejer som välte omkull på helt ofarliga ställen.  


Den gamla bänken ute på gräsmattan har vält framlänges, men den är lite låghalt och står ganska ostadigt även i vanliga fall. Vi sitter aldrig på den, men jag har ställt den där för att det ska bli något att fästa ögonen på i siktdjupet ner från uppfarten ner över vår långa gräsmatta på framsidan. 


I det gamla äppelträdet på baksidan sitter det en dam, som nog har fått rejält med fart på sin gunga i natt. Jag var faktiskt ute och övervägde att ta ner henne igår eftermiddag, men inte ens i sidled slog hon i stammen på trädet, så jag lät henne hänga kvar. Det gick bra, men hon hälsar att hon är lite yr i huvudet idag. 


På uteplatsen tyckte vi att vi hade förankrat presenningen över bordet ordentligt, med bordsbenen som tyngd på kortsidorna och stenklot och tunga krukor som tyngde ner på långsidorna. Här hittade vinden ändå in så att kloten rullade undan och presenningen åkte upp över bordet längs långsidan. Ingen skada skedd, dock. Vi får nog ta en mindre presenning nästa år, så att det inte blir så mycket lös yta över. 


I köksträdgården ligger det rejält med grenar, som har trillat ner från de höga träden på norrsidan. Växthuset har iallafall klarat sig fint, och det är ju huvudsaken. Nu har stormen bedarrat och vi kan ta helg i lugn och ro. En skön lördag önskar jag er alla!

Subscribe to receive free email updates: