Det tycks inte finnas någon hejd på hur firad man kan bli när man fyller 50. Jag blir nästan smått generad när jag tänker på det. Det känns som om jag har firat tre månader i rad, och det har jag nog faktiskt också. Redan i juli blev jag uppvaktad av min faster och kusin och vänner från Madrid. De hade tänkt ut att jag skulle få en superduperlyxig brödrost i cremefärgad retromodell från Smeg, och efter en ganska lång leveransväntan, så dök brödrosten äntligen upp för avhämtning på posten häromdagen. Oj, så fin!
Jag har aldrig sett en brödrost med tillbehör förut, men det har den här. Med toastgaller i metall som man stoppar ner i brödrosten kan man göra fyllda toast, och med hjälp av ett litet rack som placeras ovanpå kan man värma upp bullar, croissanter och bröd så att det blir som nybakat. Bullvärmaren testade jag omedelbart och bums, och det var baske mig inte dumt. Mycket bättre än att värma bullar i micron. Man slipper den svampiga konsistensen som micrade bakverk ofta får, och bullen stelnar inte när den svalnar. Tänk, det finns grejer som man inte ens visste att man behövde, hihi!
Att brödrosten dessutom passar förträffligt bra i vårt nyrenoverade kök behöver jag nog inte ens säga. Men det hade givarna givetvis redan listat ut!
