Min farmors begravning ägde egentligen rum i Västmanland, men eftersom Engelbrektsloppet pågick i trakterna under helgen var alla hotell i närheten fullbokade. Med facit i hand gjorde det inte så mycket, för nu fick vi istället tillfälle att bo två nätter på Wanbo Herrgård, som ligger mellan Söderbärke och Smedjebacken i södra Dalarna. Det är verkligen ett ljuvligt ställe!
När vi kom fram på torsdagskvällen låg sjön Barken inbäddad i ett tjockt lager is och snö, och uppe på herrgårdsområdet rådde det nästan lite försenad julstämning. Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes på 1820-talet, men delar av gården (bland annat en gammal likkällare!) sägs härstamma från 1050-talet! Spökar gör det visst också, fast det märkte vi inte så mycket av. (Eller är det ett spöke jag har fångat på bilden här nedanför?)
Vi bodde i en mindre byggnad kallad "Snillepanget", som en gång i tiden (tillsammans med två numera rivna flyglar) utgjorde själva huvudbyggnaden. Här finns 10 individuellt inredda rum; alla i gammal stil och det ena charmigare än det andra.
Genom historien har herrgården varit en populär mötesplats för kulturprofiler och skribenter av olika slag. Vårt rum bar namn efter en av de tidigare gästerna: Vilhelm Moberg.
Maken och jag hade faktiskt inte bara ett rum utan TVÅ; ett sovrum och ett litet extrarum med timmerväggar, takbjälkar, röd plyschsoffa och stoppade stolar. Mycket charmigt!
Inne huvudbyggnaden finns det flera vackra salonger på rad, fyllda av gamla möbler och kakelugnar. Jag tyckte mycket om färgsättningen, med gammeldags tapeter i milda färger, gråmålade dörrkarmar och höga golvsocklar.
Nere vid sjön ligger en liten båtbrygga, så man kan även komma hit sjövägen. Och nu på vintern kan man ju till och med åka skridskor hit!
Bröllop nere vid sjökanten lär vara populärt. Kanske sker vigslarna under den här portalen?
På fredagskvällen fick vi låna en separat konferensstuga, så att vi släktingar skulle kunna umgås ostört. Så snällt!
Till Wanbo återvänder jag gärna igen! Kanske en sommarvistelse nästa gång? Jag kan tänka mig att det är lika härligt då!
P.S. Inlägget är inte ett samarbete, utan helt och hållet skrivet på eget bevåg.