Vad vore väl en gammal trädgård utan en plymspirea? På gamla gårdar här nere i Skåne (och säkert även i andra delar av Sverige) är den här ståtliga perennen ett vanligt förekommande inslag. På Solhäll har vi har ett manshögt exemplar som centerpiece i rundeln framför köksträdgården.
Fast i ärlighetens namn är vår planta inte direkt någon antikvitet från fornstora trädgårdsdagar, för jag köpte den på en trädgårdsmarknad i Degeberga 2015. Då var den en fjuttig liten parvel i plastkruka, men liten blir som bekant stor. Idag gör den onekligen skäl för smeknamnet"Astilbe på steroider". Man kan inte annat än älska det skira gräddvita fyrverkeriet som pågår just nu.
Jag läste någonstans att det här är en perenn som kan bli uppemot 100 år gammal. Tänk att den kanske står kvar där om ett sekel och påminner om svunna tider på Solhäll. Tanken känns nästan lite svindlande.
