Nävor, ändå. Jag tänker ofta att de är trädgårdens allra mest tacksamma perenn. Busiga och tjusiga på samma gång. De väver ihop de övriga perennerna så fint, och om man är orädd och klipper ner dem halvvägs in i sommaren, så kommer de igen och blommar hela sensommaren lång.
På Solhäll har vi nävor av en mängd olika slag. Ofta sätter jag dem i framkant på rabatter, men de passar också fint kring fötterna på både rosor, pioner och andra högväxande perenner. Kanske gillar jag de ljust rosa jungfrunävorna bäst. De bildar relativt låga marktäckande kuddar och håller sig frodiga och fina väldigt länge.
Den mörkt lila 'Rozanne' var extremt hajpad för några år sedan, och är fortfarande en stor favorit här hemma. Den är lite mer crazy i sitt växtsätt och blir ganska hög och spretig. Jag gillar det lite vilda uttrycket och älskar att den bjuder på mängder av blommor hela sommaren igenom. 'Rozanne' härstammar från en självsådd planta i en privat trädgård i Somerset i England, där frun i huset hette just Rozanne. Därav namnet, alltså.
För några år sedan planterade jag en hel liten "häck" av spansknävor framför kastanjestaketet vid köksträdgården. Av någon anledning gillade de aldrig att stå där, så efter några år planterade jag om dem som kant mot den lite mer vildvuxna planteringen ovanför det vi fortfarande kallar moraset. (Fast något moras är det onekligen inte längre.) Oj, så fint de trivs där! De ser inte så "trädgårdiga" ut, utan ger ett mer naturligt intryck.
På en av midsommarreorna på Oppmanna plantskola köpte jag ett helt gäng nävor av sorten 'Cambridge'. Det är en extremt snabbväxande och tålig flocknäva, som också bildar täta marktäckande kuddar. Jag har den både i en ganska skuggig rabatt och dessutom i en stor zinkbalja nere vid bastustugan. De sistnämnda hamnade i baljan i väntan på utplantering, men nu har de stått där i tre år och ger inga som helst tecken på att vara missnöjda med den situationen. Jag behöver inte ens klippa ner dem helt, utan friserar bara lite lätt på våren.
Ytterligare ett gäng reafyndade nävor bildar kant mot gruset nedanför min uppstammade 'Pinky Winky'-hortensia. De låg helt platta mot gruset igår kväll efter en hel dag med hårt regn, men idag har de torkat upp och rest på sig igen. Vad de heter har jag dessvärre glömt bort. Kan det vara så lätt som att det är blodnäva, tro?
Nävor, ändå. Kanske rentav mina allra bästa trädgårdskompisar. Mycket för pengarna, sett till både blomning och utfyllnad, och näst intill fjäskfria är de också. Vad mer kan man begära?
