Jag funderar alltid lite över folk som vet vad de vill ha på en gång, och som blåser ut allt och bygger om rubb och stubb innan de ens har flyttat in på ett ställe. Hur vet man vad man vill så snabbt? Och hur har man råd att renovera ett helt hus på en gång? På Solhäll tar vi en sak i taget och renoverar bara med kontanta pengar. Det tog 13 år för oss att komma fram till vad vi skulle göra med köket. Först då visste vi vad vi behövde och vad vi ville ha. Två år senare älskar jag det fortfarande lika mycket.
Det luktar fortfarande nytt och fräscht trä varje gång vi drar ut en låda eller öppnar ett skåp. Det är lätt att hålla rent, och framförallt VILL man hålla rent. Det som har revolutionerat vardagslivet mest är diskmaskinen. Tänk att jag nästan hann fylla 50 innan jag blev ägare till en sådan! Så himla skönt att slippa odiskad disk på köksbänken. Storleken är dessutom så himla lagom för ett hushåll på två personer. Vi kör en mer eller mindre full maskin ungefär varannan dag. Det enda vi diskar för hand till vardags är plåtar och stekpannor.
Lådförvaringen i vinkel har gett oss både mer arbetsyta och mer förvaring. Och vilken praktisk förvaring sen! Jag kommer aldrig mer vilja ha porslin och pryttlar i något annat än lådor. Det är ergonomiskt så det förslår (borta är dagarna då man kröp på golvet och rotade i djupa underskåp) och så himla överskådligt. Hörnskåpet rymmer bröd och glasburkar med diverse torrvaror, men framförallt bidrar det med väldigt mycket karaktär. Vinkeln är lite svårfångad på bild, men alldeles förträfflig i verkligheten.
Jag är glad över att vi vågade välja bort de mest uppenbara kökstrenderna och köra på våra egna val. Resultatet blev en blandning av olika stilar och epoker, men framförallt ett kök som ingen annan har. Förhoppningsvis är det hållbart både när det gäller material och tid. Om det blir kvar lika länge som det gamla köket, så kommer nästa köksrenovering ske runt 2090. Jag undrar vem som bor här då.
