I "Glesbygd" blev det ännu ett år utan stor luciakonsert i en fullsatt kyrka. Musikskolan tog det säkra för det osäkra och bestämde redan när höstterminen började att det inte skulle bli av i år heller, och klokt var väl det med tanke på den fortsatt rådande coronasituationen. Men ack, så tråkigt... Lucia är tveklöst den av alla våra svenska traditioner som jag tycker är allra mest stämningsfull. Det är ändå något alldeles speciellt med ljusen, musiken, sången och känslan av det nästan övernaturligt sagolika och vackra.
Jag har iallafall varit på måndagsövning med min härliga damkör, och vi sjöng både luciasången och "Jul, jul strålande jul" för att värma oss lite i vintermörkret. Det funkade ganska bra. Men nästa år hoppas jag ändå att det blir luciafirande som vanligt igen.