Det blev så att jag valde musiken före litteraturen ikväll, och när allt kom till kritan var det inte ens ett svårt val. Det har ju varit uppehåll på kören över höstlovet, så efter två veckor utan övning kände jag att jag började få svår sångabstinens. Man har märkt att sammanbrottet varit nära på att jag har gått runt och gnolat smått maniskt mest hela tiden. Inte nödvändigtvis en riktig melodi, utan mer lösryckta toner och gutturala läten utan text. I korridorerna på jobbet och i mataffären här hemma i byn börjar jag nog bli känd som the crazy humming lady, haha! Och här hemma är jag ännu värre.
Jag plockade upp fortsättningen på "Björnstad" när jag ändå hade vägarna förbi biblioteket innan körövningen, så nu ska jag kompensera mitt litteraturtapp med lite bokläsning innan sängdags. Känner jag mig själv kommer jag sitta där och humma samtidigt, utan att jag ens tänker på det...
