Nog är det bra läckert med juvelfärger i trädgården ändå. Jag menar blått, lila, vinrött, ceriserosa och rött i en salig blandning, som nu vid vår uteplats. Syrenen blommar för fullt och självsådd förgätmigej likaså. Den japanska lönnens bladverk växer till sig för varje dag som går, och i krukorna på stensättningen finns sprakande röda penséer och en ceriseblommande buske som heter boronia. Hängsälgens silvergröna krona framhävs rejält mot den mustiga inramningen. Som pricken över i, liksom.
Jag har kommit på att jag älskar lila syrener. De är ju nästan finare än vita. Om det ska bli fler syrener planterade nere i moraset när stugbygget är klart, så kommer jag nog att välja fler lila.
Den här vinkeln är så vacker, tycker jag. Jag gillar hur gräsmattan bildar små öppna "gatt" mellan buskage och planteringar. Det är lite den känslan jag vill bygga vidare på runt hela uteplatsen, så jag ska nog satsa på att plantera in fler buskar och träd i sommar.
För någon timme sedan höll jag nästan tummarna för att det skulle komma en regnskur, men det "bidde" bara tre droppar. Värmeböljan över "Glesbygd" ska visst fortsätta även dagarna framöver, så det får väl bli till att dra ut vattenslangen igen. Fast det är ju ändå en viss kvällsmeditation i den där proceduren, så inte mig emot.
