Är du lättskrämd eller en extrem trädgårdspedant, så kan du hoppa över det här inlägget. Här kommer nämligen den oredigerade sanningen om mitt KIRSKÅLHAV nere i moraset!
För att bli av med eländet skulle man behöva ta hit en grävskopa och gräva bort minst en meter av jordskiktet, men jag GILLAR faktiskt vår härliga vildmark och tycker att den faktiskt tillför en speciell känsla till resten av trädgården. "If you can't get rid of it - work with it" är parollen som gäller här nere. Jag klipper gångar med gräsklipparen och tänker att jag är rik som ett troll. För hur mycket var det inte kirskålen kostade per kilo i grönsaksdisken förra året? Och säga vad man vill, men bättre marktäckare får man leta efter, hihi!
Framför de röda stolarna (som mest bara står där för att skapa ett blickfång längst nere i hörnan) kommer den framtida bastustugan att stå. Jag tänker att det blir lite enklare att planera den här delen av tomten när man har något att utgå ifrån.
Till höger på bilden här nedanför växer det upp en åker av gullris varje sommar. Mängden gör det riktigt vackert. Jag brukar låtsas att det är ett rapsfält när jag står på den grusade "landningsbanan" nedanför baksidan av växthuset och tittar ut över ägorna.
Så nästa gång jag visar en närbild på någon fin rabatt eller ett tjusigt trädgårdsstilleben, så vet ni hur sanningen ser ut. Fröken Kirskål är mitt riktiga namn, hihi!
