Hela våren har jag varit så himla sugen på att gräva bort grässvålen under äppelträdet på baksidan. Det är nämligen inte mycket till gräsmatta där, och svårt att komma åt med gräsklipparen är det också. Imorse vaknade jag och bestämde mig för att det var dags. Någon före-bild hann jag inte ta, men bilden här nedanför är tagen så sent som i slutet av maj, när äppelblommorna precis hade blommat över.
Vi misstänkte att det skulle vara stenigt i jorden här, och det kan man lugnt säga att det var också. Marken i direkt anslutning till baksidan av huset har fyllts ut med sprängsten någon gång i tiden, och även om just den här plätten ligger en bit från huskroppen, så sa det "klong" i spaden precis överallt. Eftersom jag vill kunna plantera här, var det bara att ta fram spettet och köra loss. Det tog sin lilla tid, så än så länge är det bara halva ytan som är klar. Den är å andra sidan grundligt förberedd för jordförbättring och plantering.
De små stenarna lade jag som ett litet stenröse runt stammen på äppelträdet, och de mellanstora stenarna får bilda kant mot spansknävorna hela vägen ner till rosenportalen vid köksträdgården. Ja, ni ser ju vilka mängder sten det var på den ynka lilla plätten som blev utgrävd. Men vi jublar, för sten vill man ju verkligen ha i sin trädgård. Ovan jord, iallafall...
De allra största bumlingarna lyfte maken åt sidan så länge. Dem vill vi nog använda till ett litet stenparti, när det är färdiggrävt på andra sidan. Där är det sol från tidig förmiddag till kväll, så det kan nog bli fint. Jag passade på att laborera lite grann med att ha någon form av vattenbad här. Jag testade solcellsfontänen som jag köpte på EKO-hallen förra helgen, och det var riktigt trevligt att sitta i cafémöblerna nedanför smatten och lyssna på det porlande ljudet. Fast för 99 kronor får man bara en pump som funkar när solen skiner. Just idag gjorde den det, dock inte på kvällen är bilden togs.
Den avsågade stammen (som har sett ut så sedan vi köpte huset 2008) är så murken att den nästan håller på att falla omkull. Men eftersom den fungerar som ett utmärkt klätterstöd för både en murgröna och en 'Awakening'-ros, vill vi gärna ha den kvar så länge det går. Jag rotade fram en gammal hässjestör från ladan, och med gemensamma krafter lyckades vi stötta upp stammen så gott det går. Vi får väl se hur länge till den håller sig upprätt.
När allt var klart (iallafall för dagen), ordnade jag fram nya snören och hängde upp den förtjusande damen i gungan. Hon är gjord av keramikern Rolf Bengtsson i Rögle och är min allra käraste trädgårdskompis. De gamla snörena gick av någon gång under vårvintern och damen hamnade i backen. Tack och lov klarade hon sig fint, och nu får hon hänga här och dingla igen.
Så härligt att äntligen få gräva igen! Jag är nog lite koko, men jag blir nästan euforiskt lycklig när jag får gräva, svettas och skita ner mig från topp till tå. Det är så otroligt tillfredsställande, och jag känner hur endorfinerna kickar igång. Har jag varit en mullvad i ett tidigare liv, månntro?
Som belöning för dagens arbete unnade jag mig att plantera ett litet buxbomsklot, som stod i en kruka nere i köksträdgården. Men det finns ju plats för mycket mer. Tänk vilket härligt sammanträffande att det är midsommarrea på plantskolan imorgon, hihi!