Idag har jag stökat vidare på norrsidan av stugan. Min strategi vid stora projekt är alltid att gräva ut en liten bit i taget och plantera upp den ytan direkt. Det är ett utmärkt sätt att inte misströsta och att få lite uppmuntran mellan varven, och då hinner själva grävningen inte bli så tråkig. Och så får man ju åka till plantskolan ofta, vilket är en morot i sig. Att det finns gott om ogrävda ytor kvar att jobba bort ser ni ju på bilden. Men sommaren är lång, haha!
Idag har jag börjat förbereda för grusgången, som ska leda bort mot den redan gruslagda ytan bakom växthuset. Jag har inte kommit mer än en halvmeter, men nu har jag iallafall börjat leda gången ut från gruset längs husgaveln. Nivåskillnaden krävde ett litet trappsteg, och jag hittade en undanslängd sten i ett snår, som passade bra för ändamålet. Det ser lite hemmagjort ut, men är rätt charmigt ändå.
Jag planterade stefanandra-buskarna jag köpte i lördags där uppe framför stenen med min lilla gargoyle. De hade nästan hunnit bli lite vissna och torra, men de tar sig förhoppningsvis. Benveden kom också äntligen ner i marken, och en stor lavendelplanta som jag hade i kruka förra sommaren och har övervintrat i en pallkrage. Blomsterkornellen i zinkbaljan får fortfarande agera träd. Flera av stenbumlingarna på bilden har faktiskt grävts upp under projektets gång. Den som skymtar till vänster om zinkbaljan är till och med så stor att vi inte ens har fått upp hela ovanför ytan.
Jag har ett litet gäng 'Little princess'-spireor, som också väntar på att att få komma i jorden, så det är bara att gräva vidare. Men det får bli en annan dag. Sommaren är ju som sagt lång. Jag ser fram emot många rundor till plantskolan, hihi!
