Vi har en mus i vårt hus. Igen. Det är ju tyvärr inte första gången, men då och då under årens lopp har det hänt att det har flyttat in en liten marodör som är värre än vanligt. Den här musen är helt klart en sådan. Vi hade precis släckt lamporna i sovrummet igår kväll, när vi hörde hur det prasslade i en tvättpåse av plast, som stod på golvet i röda rummet. Vi har ju ett öppet valv mellan rummen, så det hördes klart och tydligt. Maken tömde ut hela påsen med ren tvätt på golvet. Ingen mus. Vi släckte igen, men det tog bara några minuter, så hörde vi prasslandet igen. Den här gången lät det som det kom från makens ryggsäck i soffan. Det var bara att tända lamporna och hoppa upp igen. Och där satt plötsligt musen. I soffan. Helt stilla. Helt oberörd. Rak i ryggen som en fura. Poserande som om den var en inbjuden kaffegäst.
