Nu är magnolian på gång, det kalla vädret till trots. Inte fullt utslagen, men det dröjer nog inte länge till. Det har varit rejält soligt i eftermiddag, och på flera av de öppnade knopparna börjar kronbladen redan bli lite brända i kanterna. Det där är lika svårt att undvika varje år. Alternativet är väl i så fall att man täcker hela busken med fiberduk, men då ser det ju ännu tråkigare ut. Det får vara som det är, helt enkelt.
Rönnspirean är nästan som allra vackrast precis nu under lövsprickningen, när tonerna går i rosa och limegrönt. Det här är en buske som slår mängder av rotskott, men våra två buskar står ute i gräsmattan, så det går lätt att hålla dem i schack med gräsklipparen. Ibland gräver jag upp rotskott och sätter dem på tillväxt i kruka. Skotten växer till sig snabbt, och de små minibuskarna passar riktigt fint i kruka.
Det finns tuvor av violett nunneört på flera ställen i trädgården. Från början växte det enstaka plantor i gräsmattan, som jag grävde upp och satte tillsammans i grupp. Tuvorna blir större och tätare för varje år som går. Gratisväxter, helt enkelt. Fast de blommar inte så värst länge.
Hjärtbergenian blommar på baksidan av smatten. Det är en rackarns så tålig planta, som i princip växer upp direkt ur gruset. Bladen är rätt fula, men blommorna är fina. Jag älskar den karamellrosa färgen
Ja, det var fyra fina saker från vår trädgård just nu. Och nu händer det ju nya saker för varje dag som går. Imorgon finns det alldeles säkert något nytt att njuta av. Här gäller det att hänga med.
