Förra sommaren planterade jag rosen 'Alchymist', som då hade stått högt upp på min önskelista länge. Jag köpte den ganska sent på året, så blomningen var redan över, men ända sedan dess har jag sett fram emot den här sommaren med hög förväntan. Och nu är blomningen på gång. De spruckna knopparna ger en förhandsvisning av vad som komma skall, och jag konstaterar redan att det absolut har varit värt att vänta och längta. Vilken ljuvlig ros detta är!
Busken har tagit sig över förväntan, den iskalla vårvintern till trots. Jag planterade den på hörnan, där framsidan i väst möter kortsidan i söder. Där står den ganska skyddad och får mängder av sol, vilket kan vara förklaringen till växtkraften. 'Alchymist' är ju egentligen en buskros, men här nere i söder fungerar den som klätterros också. Jag hoppas på ett mellanting, men har satt ett rostigt klätterstöd runtomkring.
Tidigare idag var vi bjudna på kalas på en gård ute på landet. Det firades ett jubileum på gården, och ett par födelsedagar också. Ett av födelsedagsbarnen var hunden Lotta. Vilken bedårande tjej. Kalaset bjöd för övrigt på flera trevliga återseenden. Tack S och A för att vi fick komma och fira med er!
Nu väntar en runda med vattenkannan. Krukorna på uteplatsen får man vattna så gott som varje dag, nu när det både är varmt och lite blåsigt. Jag ska nog även bjuda den lille alkemisten på en rejäl skvätt, så att den orkar bjuda mig på de där efterlängtade blommorna. Skål!
