Redan 06:45 imorse rullade golvsliparen in på uppfarten (vad klockan var då i min sommartids-jet-laggade kropp törs jag knappt tänka på...), och vid 07:00 var arbetet redan i full gång i köket. För att var så skonsam som möjligt mot de gamla tiljorna (trä blir ju faktiskt mjukt och känsligt av slipning), slipades golvet planka för planka med en handmaskin. Golvytan är ju inte direkt jämn och slät heller, så det hade nog inte funkat så bra med en större maskin ändå. Resultatet blev ett golv som fortfarande berättar en historia, men som har en finare lyster och en lenare yta att gå barfota på.
Nu har jag hunnit skura plankorna en omgång med linoljesåpa. Först fuktade jag plankorna ordentligt med kallvatten, och sedan skrubbade jag planka för planka med skurborste och en rejäl mängd såpa i rent kallt vatten och ibland med såpa direkt på borsten. Sist moppade jag bort såparesterna med rent kallvatten. Ja, typ så. Jag tänker att jag ska hinna skura ett par omgångar till under dagarna som kommer, så att plankorna får ett rejält ytskikt innan de tas i bruk.
Det finns linoljesåpa som innehåller vitpigment, om man vill ha en mer dämpad ton på träet direkt. Det är dock ganska onödigt, för träet bleks ändå varje gång det skuras. Ett såpskurat golv ljusnar dessutom i solljus, medan ett obehandlat golv mörknar. Vi har ju såpskurade golv som "facit" i tre andra rum, så vi vet hur fin ytan kan bli med lite tid och lite tålamod. Doftar gott gör det iallafall redan.
