Jag tycker om murstocken, som är det första som möter en när man kliver in i hallen från smatten (farstun) på baksidan. Den vita väggen gör sig så fint där mellan de gröna dörrarna, varav den vänstra leder till ett städskåp och den högra till källartrappan. Häromdagen lade jag en grön pumpa på det lilla bordet för att skapa lite höststämning även inomhus, men på snöret ovanför hänger fortfarande försommaren och dinglar, hihi! Fast kungsängslilja och liljekonvalj känns fint även i oktober (kanske till och med ännu finare), så de gamla florasidorna får hänga kvar tills det blir dags att hänga upp julkorten.
På det gröna snöret har jag trätt på små "klädnypor" i metall, som jag sedan kan hänga upp lite vad jag vill i. Förutom bilderna har jag hängt upp ett par kvistar med rosépeppar, som tidigare hängde i köket. I min fådda Gefle-vas har jag stuckit ner några kvistar fusk-eukalyptus från det stora varuhuset i Småland. Ovanligt fina för att vara konstgjorda, får jag säga. Påskharen från New York och den fina tovningsbrädan från Tyringe (här är det tvära kast på shoppingställena, hihi!) hänger med alla tider på året.
Lade ni förresten märke till den konstiga solen på förmiddagen idag? Som lyste så brinnande starkt genom ett tjockt lager av grårosa dis? Det kändes nästan lite övernaturligt tycker jag; som att något speciellt höll på att hända, eller kanske rentav som att domedagen var här. (Hmmm, fantasin är det inget fel på...) Läckert och lite läskigt på samma gång! Fast sen blev ju allt som vanligt igen, så mer dramatiskt än så var det nog inte.