Jag kallar byn där vi bor för "Glesbygd" här på bloggen. Men var börjar egentligen glesbygden? Och bor vi ens i en by? Det där är frågor som maken och jag roar oss med att diskutera ibland. Enligt mig, som tillbringade de första 40 åren av mitt liv som stadsbo, bor vi definitivt på landet. Fast enligt maken, och Statistiska Centralbyrån med för den delen, bor vi i en tätort. Gränsen för vad som är en tätort går nämligen vid 200 invånare som bor där det är högst 200 meter mellan husen, och om vi ska utgå från den definitionen så har jag ju fel. Fast i realiteten är det nog mer en känsla än en exakt gräns som fäller avgörandet. Vi behöver faktiskt inte ta oss speciellt långt utanför grindstolparna för att befinna oss mitt ute i skogen eller omgivna av betande kor, ängar och åkermark. Till närmsta järnvägsstation är det två mil, och till närmsta stormarknad är det närmare två och en halv mil. Man kan förvisso åka med regiontrafik hit, men utan egen bil är man ändå ganska strandad.
