Vem anade att den 4 februari skulle bli så hjärtskärande. Mitt hjärta blöder för Örebro. För mina yrkeskollegor på Komvux och deras elever. För de som aldrig kom hem från skolan idag. För de som kom hem i spillror. För de som fortfarande kämpar för att hålla sig kvar. För familjer som aldrig mer blir desamma. Hur kunde det bli så?
Related Posts :
"Vill ni ha en gammal dörr?"
Hantverkarna som vi brukar anlita är inte bara duktiga, de är himla snälla och omtänksamma också. Idag när jag kom tillbaka till mitt skriv… Read More...
Sista onsdagen i februari.
I solens skugga vid februari blått vatten och en alldeles solvarm vind...
Njuter av vårsolen och planerar så smått för allt jag vill gö… Read More...
Det är fråganAtt förså eller inte förså, det är frågan som uppkommer varje år vid den här tiden. Det är inte alltid jag orkar ge mig på det där, men förr… Read More...
Ingen vanlig dag
Nej, verkligen inte! För 20 år sedan igår, blev jag mamma! Det låter väl som en klyscha, men jag minns det så tydligt, som att det var nyss… Read More...
Skåp Vilmer från Givarps
Nu är skåpet på plats i ett av gästrummen. Skåpet är inte grått som jag skrev i förra inlägget, det är vitt som ni ser med grått underrede.… Read More...
