Det har varit riktigt härligt vårväder idag, så jag fortsatte min städning i köksträdgården. Det växer många höga träd längs vår norra tomtgräns, så det är alltid mängder av löv att ta reda på här nere. Sju säckar blev det innan jag var klar, fast i rättvisans namn är två av säckarna från förra helgen. När jag var klar tryckte jag in alla i skåpbilen, så nu får jag svänga förbi tippen någon dag på vägen till eller från jobbet. "Spara löven och gör lövkompost" kanske någon tänker nu, men jag vill faktiskt inte ha skräpet stående. Dessutom kommer det att bli mängder av säckar till, innan vårstädningen är klar på andra ställen i trädgården. Biomassa är verkligen inte en bristvara i den här trädgården.
Jag rev bort det sista som var kvar att pilspaljén, som fungerade som skiljevägg mellan pallkragarna och "skräphögen" inne i fulhörnan. De gamla stolparna tog jag också ner, för i år är ju planen att det ska bli ett riktigt plank/staket här. Jag har fortfarande inte bestämt hur det ska se ut, men 52-åringen i mig börjar luta mer och mer åt att göra det så underhållsfritt som möjligt. Man blir ju inte yngre precis... Ingen rödmålad variant med vita spetsar alltså, utan ett i "vanligt" impregnerat trä. Kanske inte det mest pittoreska man kan tänka sig, men det skulle i så fall också knyta an till planket nere vid bastustugan. På bilden här nedanför blir det mer än uppenbart vad det är jag vill gömma. I planen ingår det också att gräva ur "skräphögen" och snickra till någon form av framkant.
Här sluttar tomten rejält uppåt mot grannarna i norr, som liksom bor en våning högre än vad vi gör. Men så bor vi ju i en backe också. Vid sidan av fulhörnan tänker jag mig den där lilla redskapsboden som jag visade i ett tidigare inlägg. Den är bara 120 x 60 centimeter och skulle passa precis på den grusade ytan som redan finns där. Någon form av sidokant behöver vi också ordna, så att "skräphögen" håller sig på plats i sidled. Både ståltrådsnätet och stolparna har gjort sitt, men jag låter det vara kvar så länge, så att allt inte bara rasar.
Pallkragarna börjar också bli slitna, och flera av dem behöver bytas i sommar. Det gör jag med jämna mellanrum, så det är inte någon jätteuppgift. Fast det är onekligen lite meckigt när den undre behöver bytas, för då får man skotta bort så mycket jord. Ser ni den gröna ormen på bilden här nedanför? Det är en sådan där leksak i ledat trä, och den brukar fungera bra som jordgubbsvakt. Pallkragen som ormen ligger i just nu kom till lite spontant förrförra sommaren. Den har jag inte ens orkat måla...
Växthuset förblir ostädat ett tag till. Där inne står det fortfarande vissna och torrmögliga tomatplantor från förra året, men jag brukar ta ut precis allt i växthuset och skura av glaset invändigt med en blandning av vatten, diskmedel och T-röd. Det får dock bli en annan helg.
Jag var ute i mer än fyra timmar idag, så nu är jag både syrechockad och lagom öm i kroppen. Söndagsbastun var verkligen välbehövlig, men nu efteråt känner jag mig ännu mosigare. Inatt somnar jag nog ovaggad.