Krassen i krukorna vid grinden till köksträdgården blev förvisso inte som jag hade trott (se tidigare inlägg om det), men nu när det blommar för fullt får jag erkänna att den ändå är ganska trevlig. What's not to like, liksom. Och i en köksträdgård passar det ju med en rejäl färgklick. Man blir glad.
Hypertufakrukan jag gjorde hemma hos min kollega tidigare i somras vinner ju inte direkt några skönhetspriser, men den är faktiskt ganska charmig i all sin klumpighet. Jag har planterat någon slags minikärleksört och taklökar i den. Den står inte på första parkett precis, men nere vid växthuset kan den allt få stå.
Hej och hå, onsdag. Mer kreativitet än så blir det inte idag. Dags att börja tänka på refrängen. Säng, säng, säng, sova, sova, sova, säng, säng säng...