'Abiqua Drinking Gourd'

Jag tänker ofta att jag skulle kunna fylla en hel trädgård bara med hostor, eller funkior som de också kallas. Blomningen är förvisso inte direkt någon show stopper (jag brukar till och med klippa av blomstänglarna), men bladen. BLADEN! Och färgerna Och formerna. Det är den maffigaste perennen jag vet, och i min trädgård tycks de trivas både i full sol och full skugga. Jag erinrade mig om att jag hade sett en riktigt läcker sort på Växtmästaren i Osby före semestern: 'Abiqua Drinking Gourd'. Idag svängde jag förbi och köpte tre plantor.

Bladen är fantastiska, både i storlek, färg och form. Kanterna böjer sig uppåt och formar stora silvergröna skålar. En drinking gourd är en urgröpt kalebass som används för att hämta upp vatten, så det är ju ett passande namn. The Drinking Gourd är dessutom det engelska namnet på stjärnbilden Karlavagnen, fast det har kanske inte så mycket med hostorna att göra. Vad 'Abiqua' betyder vet jag inte, men i delstaten Oregon i nordvästra USA finns det ett vattenfall som heter Abiqua Falls och en flod som heter Abiqua Creek. Kanske kommer namnet därifrån. Jag gissar att det är ett indianskt namn.

Jag har inte planterat hostorna än, men jag har redan hittat ett tomt hål där de kommer att passa bra. Färgen poppar härligt bland grönskan runtomkring.

Idag blir det inget "Thank God it's Thursday"-rop från mig, för i höst kommer jag att jobba även på fredagar. Jag kommer dock kunna jobba hemifrån, så det känns ändå lite lyxigt. Jag spar ju en massa tid på att fixa till mig. På mitt hemmakontor är det mysbrallor och okammat hår som gäller.