Poff... Som fångad av en stormvind var semestern borta. Som en maskrosboll för vinden. Ja, bokstavligt talat också faktiskt, för det har verkligen varit rena rama höststormen ute idag. Jag tog mig iallafall upp ur sänghalmen imorse (om än en smula motvilligt) och kom iväg till jobbet enligt plan. Och tiden där gick faktiskt också fort. Vips, så var det dags att åka hem igen. Konstigt det där med tid. Det är liksom både vemodigt och skönt att den går.
Den höstlika väderleken gjorde det faktiskt lite lättare att acceptera att det var dags att börja jobba igen. För nog har det nästan rått lite oktoberstämning under dagen. Jag hade både långbyxor, strumpor och skor på mig när jag gick ut till bilen imorse, och regnrock med för den delen. Imorgon blir det visst ännu en sådan dag. Bäst att jag lägger fram termobyxorna, hihi!