Vart tiden tog vägen den här veckan vet jag verkligen inte. Det känns smått ofattbart att det redan är fredag. Men inte mig emot. Jag avslutade mitt hemmakontor redan vid halv två, hoppade i trädgårdskläderna och begav mig ut i solskenet. Med räfsan i högsta hugg tog jag mig an ett nytt beting: Att kratta upp löv hela vägen ner till kastanjestaketet vid köksträdgården och klippa ner perenner i rundeln i gräsmattan. Sagt och gjort. Men rabatten längs sidan får vänta till en annan gång, för det kändes som ett alldeles för tråkigt projekt för stunden.
I rundeln är det ganska tomt än så länge, men i mitten kommer det upp en gigantisk plymspirea vad det lider, och sen ploppar det upp både lökväxter och perenner vartefter vi närmar oss sommaren. I stenfatet sitter en av mina trädgårdsfavoriter: En liten groda i målat gjutjärn. Som så mycket annat har han fått tillbringa hela vintern utomhus, så han är lite sur på mig för det.
Två timmars trädgårdsarbete resulterade i fyra rejäla lövsäckar. Jag tänker varje år att jag borde ställa undan dem och låta innehållet förmultna till lövkompost, men det blir aldrig av. Det kan bero på att ladan alltid är mer eller mindre full av annan bråte, så det finns aldrig någonstans att ställa dem.
Vad som händer i helgen beror nog lite grann på vädret, men imorgon tänkte jag iallafall börja med att besöka en påskloppis i trakten. Sen blir det nog lite tid för påskpynt och penséeplantering också. Att fylla tiden är inga som helst problem. Problemet är snarare att tiden går minst lika snabbt på helgerna som den gör på vardagarna...


