Sommartid är lästid för mig. Jag har påbörjat nio böcker i sommar, men bara sex av dem har jag läst färdigt. Vet inte hur andra gör, men om inte en bok fångar mitt intresse efter sisådär femtio sidor så ger jag upp. En av dem, Shuggie Bain av Douglas Stuart hade jag provat att läsa förut, när jag köpte den på en bokrea, men nu tänkte jag ge den en chans till. För jag trodde verkligen att det är min typ av bok. Den har ju fått sån fin kritik, och vunnit Bookerpriset 2020, och alla recensioner jag läser är så positiva. Men icke, den fångade inte mitt intresse den här gången heller, så jag gav upp nu med, efter fyra kapitel. Nu har den fått sina chanser, och åker därmed till Röda korsets Kupan.
På bilden ovan är de åtta pocketböckerna jag köpt i sommar, jag lockas ju ibland av såna där erbjudanden som "köp fyra betala tre". Av de sex böcker jag läste, som alltså därmed var helt okej, är det två som jag kan rekommendera. De står längst till höger. Dels Barntjuven av Ellen Marie Wiseman. Utspelar sig 1918, då Spanska sjukan härjar. Den handlar om Pia som är tretton år, och som blir föräldralös när hennes mamma dör i sjukdomen. Hon står då själv med sina små tvillingbröder, och när hon ger sig ut för att skaffa mat åt dem, kollapsar hon, vaknar upp på ett sjukhus för att senare tas till ett barnhem. Samtidigt så är en granne till henne utom sig av sorg för att hennes son dött, och när hon ser Pia lämna sina bröder utan uppsikt, tar hon ett grymt beslut.
Den andra boken är Den hemliga våningen av Kelly Bowen. Den handlar om Estelle som lever i Paris under andra världskriget, samt om hennes dotterdotter Lia som i nutid ärver mormoderns lägenhet i Paris, som ingen i släkten ens visste fanns, och som stått öde i många år. Historien pendlar mellan nutid och dåtid, och vävs ihop mot slutet. Jag gillar det greppet, att en historia i nutid kopplas ihop med händelser som skett tidigare.
Sen var de övriga okej förutom de längst till vänster som jag alltså inte orkade läsa klart. Har någon läst dem och anser dem vara helt outstanding bra får ni gärna försöka övertyga mig, annars åker även de till Kupan.
Sommartid är också Sommar i P1. Jag har långt ifrån lyssnat på alla program, för även där är det så att de måste fånga mitt intresse, egentligen redan i presentationen men även den första kvarten. Jag har ännu några som verkar intressanta, som jag skall lyssna på, men av de jag femtontal jag lyssnat så är det starkaste programmet Jennie Walldéns. Med sin behagliga röst berättar hon om när hon som 6-åring lämnades bort för adoption av sin mamma i Korea, som förstod att hon inte hade någon framtid där, eftersom hon var född utom äktenskapet och därmed inte fick vare sig gå i skolan, få läkarvård, aldrig kunna gifta sig eller ens ha ett bankkonto som vuxen. Jag tänker att som 6-åring förstår man en hel del, och att då bli lämnad av sin mamma, sin trygghet som vinkar av en, och sen åka med vilt främmande människor som inte pratar sitt språk, tvärs över jordklotet, och man har ingen aning om vart eller hos vem man skall hamna. Alltså, detta var ett så starkt program, och hon berättar så fint och ändå så osentimentalt. Rekommenderar starkt!
Har ni lyssnat på något speciellt bra så tipsa gärna!